Skönhet, träning, självförtroende

På LCC-eventet förra vecken så träffade jag Annica Englund och hennes kompis Bea som precis kommit från ett träningspass, och då jag kläckte ur mig att jag knappt tränat sedan gymnasiet så började vi diskutera att träning och skönhet hänger ihop.

Jag har tänkt en hel del på det här ämnet efteråt och tänkte dela med mig av mina tankar då det känns oerhört aktuellt :)

För det första håller jag absolut med, träning handlar inte bara om skönhet p.g.a. att man får en fin kropp av att träna, utan också för att motion och bra kost även visar resultat på hy, hår och naglar. Man mår bra av att träna, och mår man bra så är man snygg. Men jag vill ändå inte sätta ett =tecken mellan träning och skönhet. Mår jag bra, så utstrålar jag skönhet, oavsett om jag är helt ofixad, men att må bra handlar om så mycket mer!

Tiden efter gymnasiet har varit ganska stressig för mig, både jobbmässigt och privat. Jag jobbade i en lunchrestaurang 5 dagar i veckan i nästan ett år, och sedan dess har det varit fokus på körkort, nya webshopen och bloggen (tror inte någon av er anar hur mycket jobb som ligger bakom egentligen).

Jag kände att det blev så himla mycket måsten för att vara ”perfekt”. Man ska inte bara göra ett topnotch-jobb utan även alltid vara snygg, ha en städad lägenhet, ägna mycket tid åt familj, vänner, pojkvän och  träna flera gånger i veckan. Försökte jag ha alla bollar i luften så var den ändå saker som blev halvdant, och därför valde jag att prioritera bort träningen helt ett tag. För vet ni vad jag tror? Kroppen (och utseendet) mår sämre av att stressa än att vara otränad! Jag kan må bra utan att träna, men jag kan inte må bra när jag stressar.

Samma sak med kosten. Eftersom att jag inte tränar så försöker jag äta nyttigare än vanligt, det är både gott och nyttigt! Men unnar jag mig någonting onyttigt så njuter jag av det till 100%. Många får så dåligt samvete när dom äter onyttigheter att dom inte njuter av det, och då är det ju onödigt på riktigt. Antingen låter man sig själv njuta av det, eller så kan man lika bra låta bli.

Nu under sommaren har jag dock inte lika stressigt schema, så har jag börjat ta tag i träningsbiten också :)

Jag vill även tillägga självförtroende i denna kategori. Detta är den viktigaste men knepigaste biten. Jag tror det är lite som att sluta röka, man måste ha viljan och verkligen bestämma sig för att lyckas ändra sitt tankesätt! Ställ dig själv frågan ”vill jag slösa bort tid i livet på att må dåligt över saker jag ändå inte kan förändra?” för det är ju så, de flesta brister man anser att man har sitter bara i ditt eget huvud. Och som jag insåg när jag valde att lägga träningen på hyllan helt ett tag – ingen kommer tycka att jag är perfekt i alla fall så jag kan lika bra göra som jag  vill och låta mig själv må bra. Så länge jag mår bra av det.

Jag säger som Dalai Lama – ”Choose to be optimistic, it feels better”

Jag hade jättedåligt självförtroende förut, och även fast jag såklart får en släng av det ibland fortfarande så känner jag att jag har lyckats komma ifrån det. Kortfattat genom att försöka vara så positiv som möjligt och inte slösa min tid på saker som påverkar mig negativt – och då menar jag både tankar, personer, och saker. Jag började fundera på vilka egenskaper jag helst ville att andra skulle se utåt, och insåg att det i princip bara var personlighetsrelaterade egenskaper så som genomsnäll, glad och optimistisk. Resten är bara en bonus!

Folk som tar mer energi än vad dom ger stänger jag ute, och negativa tankar byter jag ut eller förändrar till någonting positivt istället. Om jag känner mig ful en dag så tänker jag ”så länge jag inte låter min ful-känsla ta över utstrålningen så kommer ingen märka hur ful jag är” och så skämtar jag om att dom bredvid mig i alla fall kommer känna sig snyggare och det är ju inte fel att kunna bidra med det heller :)

Det tar tid att ändra sitt tankesätt, men i grund och botten så består dåligt självförtroende av negativa tankar, så istället för att försöka ändra på sig själv för att bli perfekt i sina egna ögon, eller försöka lära sig själv att man duger vilket också är jättesvårt, så kan man lura hjärnan genom att ta en omväg kring problemet och bara försöka bli världens mest positiva människa istället  – då kommer dina positiva tankar om dig själv automatiskt att leda till ett bättre självförtroende. Och tycker du om dig själv, så gör andra det också!

Jag mår bra nu. Jag är inte helt nöjd med min livssituation i Gimo, men jag får det att funka och vet jag att jag och Miska kommer ha råd med någonting eget närmare Uppsala/Stockholm till slut! Jag jobbar med någonting jag älskar och jag går heelt och hållet min egen väg! Nu är webshopen öppen och istället för att stressa med ”nästa steg” så tänker jag jobba med det jag har och observera var det här tar mig någonstans, och njuta lite av sommaren :)

Med det här inlägget säger jag inte att mitt sätt att må bra är det rätta, jag säger att man måste våga lita på sig själv och framför allt lyssna på sig själv för att veta hur man ska gå tillväga för att komma dit.

Du lever kanske bara en gång.